Matpriser i Egypten: del 1

Maj 10

Matpriser i Egypten: del 1

Den 25:e januari 2011 startade en revolution i Egypten som inte skulle ta slut förrän den 30:e juni samma år då Egyptens president Hosni Mubarak avgick från sin presidentpost och ersattes av den folkligt valda Muhammed Mursi. Skeptiker hävdar dock att på grund av de upplopp och kravaller har fortsatt ända framtill idag så är revolutionen ännu inte avslutad. Många faktorer låg säkerligen till grund för revolutionen, bland annat Tunisiens revolution som startades i december 2010. En snöbollseffekt skedde i mellanöstern och uppror startades i allt fler nationer. Fokus på den västerländska medierapporteringen med få undantag låg på folkets kamp mot frihet och störtandet av en diktator.

Vilka faktorer spelar in?

En bredare analys av de faktorer som låg tillgrund för revolutionen gavs inte i stor utsträckning från massmedia. Social oro och politisk instabilitet har under många revolutioner gått hand i hand med bristen på mat eller för höga matpriser. Då, snarare än nu, handlade det ofta om inrikes jordbruksproduktion som brast i sin produktion eller distribution av mat till landets befolkning, ofta på grund av torka. Något som inte länge har samma effekt.

Den globala marknaden

Nu spelar den globala marknaden en allt större roll, speciellt för länder som är direkt beroende av import av de mest grundläggande livsmedel. I Egypten har man använt sig av statliga subventioner på bland annat mjöl, socker, vete och matlagningsolja som ett socialt skyddsnät för landets fattigaste. Den egyptiska regimen har kunnat använda subventionerna som ett verktyg för att gynna sitt eget parti, dock med upplopp som följd om priset på mat blir allt för högt. Egypten är ett låginkomstland som har varit ett större offer för höga globala matpriser samt följden av politisk oro i landet. I arbetet presenteras tre händelser genom historien där matpriserna direkt har påverkat det politiska klimatet i landet på grund av för höga priser. Något som har tydligt visat sig under det senaste decenniet.

Matsubventioner i landet

1960 breddade Egypten ut matsubventioner i landet. Statligt subventionerade basvaror såldes till landets fattiga för en bråksumma av den faktiska kostnaden. Ransoneringskort delades ut och användes för att distribuera varorna rätt. Subventioner till vete pumpades in under ett statligt program, vetet såldes sedan till privata bagare som i sin tur kunde sälja det statligt subventionerade brödet till landets fattigaste. 1977 lättade staten på subventionerna efter uppmaning av IMF samt världsbanken vilket ledde till att människor gick ut och aktivt demonstrerade på gatorna. Sedan ”brödkravallerna” 1977 har det inte varit så stora demonstrationer i Egypten som det var det första halvåret 2011. Demonstrationerna -77 krävde över 70 människors liv och protesterna tystades ner genom att åter pumpa in pengar i ett massivt statligt matsubventioneringsprogram där hela 18 miljarder kronor per år satsades. Bagare kunde nu sälja billigare bröd. Korruption och fiffel spred sig dock bland bagarna och de statligt anställda som skulle kontrollera att det subventionerade brödet såldes rätt. Det subventionerade mjölet såldes nu till en svart marknad där bagarna kunde tjäna tio gånger pengarna än att använda mjölet i dess rätta syfte.