Matpriser i Egypten – del 2

Jun 12

Matpriser i Egypten – del 2

Sedan sänktes subventionerna successivt under 1990-talets, de statliga livsmedelsutgifterna gick från 14% till 5% och 2002 var endast fyra livsmedel statlig subventionerade. Även om det drabbade de allra fattigaste hårt klarade sig den medelklassen från sänkningen av subventionerna, detta på grund av att de globala matpriserna hölls relativt låga. Finanskrisen 2008 fick dock även de globala matpriserna att svaja. Egypten som redan var högst beroende av import av de flesta basvarorna samt världens största importör av vete drabbades hårt. Priset på bröd gick upp med det dubbla och drabbade hårdast de fattiga i Egypten.

Fattigt land

Över 40% av landets befolkning lever på under 2 dollar om dagen, och spenderade redan innan fördubblingen av priset ca. 40% av sin lön varje månad på mat. Subventionerna till de fattigaste räcker inte. Med en höjning av priserna av de flesta livsmedel på upp mot 40% lämnades inte heller medelklassen oberörd. När de fattigaste måste fortsätta arbeta dag för dag för att få mat på bordet så har medelklassen fortfarande möjlighet att gå till gatorna för att demonstrera. Upplopp bröt ut och regimen svarade med att sända ut kravallpoliser. Flertalet människor dog i samband med upplopp vid köp av mat.

Rysk torka – påverkar Egypten

2010 drabbades Ryssland av den värsta torkan på över 50 år. Torkan som kom under juni, juli och augusti påverkade årets skörd av bl.a vete. Ryssland som är en av världens största veteexportörer drog därmed in all export av vete, vilket direkt drabbade världens fattigaste länder som var beroende av veteimporten och de globala matpriserna. Effekten av exportstoppet visade sig snabbt vilket fick de matpriserna att bli skyhöga. Det var inte bara vetet som höjdes i pris. Priset på kött, mjölkprodukter, socker, ägg och frukter höjdes även med över 25% i de flesta fallen. Inte bara Egypten drabbades utav de förhöjda matpriserna. Länder som Haiti, Bahrain, Sudan m.fl påverkades även stort av de förhöjda matpriserna. Denna reaktion på en global marknad är annorlunda än Europas torka under 1800-talet där en inhemsk produktion brast i samband med en torka.

Social oro påverkar matpriserna

Tre tillfällen under de senaste trettio åren har uppror och social oro blivit följden av höjda matpriser. Detta oavsett om orsaken varit sänkta matsubventioner eller att de globala matpriserna blivit högre. Sambanden mellan matpriser och social oro har man sett under ”brödkravallerna” 1977 samt under 2008 då matpriserna steg på grund av finanskrisen och slutligen även 2010 års dåliga skörd samt höjningen av de globala matpriserna. Hur omfattande påverkan av de förhöjda matpriserna har varit är svårt att fastställa men att det har en påverkan konstateras i arbetet. Vidare visar arbetet även på vikten av det sociala skyddsnät de statliga matsubventionerna ger befolkningen, och speciellt landets fattiga. Arbetet pekar även på hur en sänkning av dessa subventioner bidrar till en ökad social oro i landet. En annan iakttagelse är att när medelklassen blir påverkade av förhöjda matpriser så skapas en politisk och social oro i högre utsträckning än när bara de fattigaste drabbas, detta beror till stor del på att fler människor blir drabbade i samband med allt för höga matpriser. Slutsatsen blir således att även om jag i arbetet inte har kunnat konstatera vilken utsträckning matpriserna påverkar det sociala och politiska klimatet i ett Egypten, så har jag kommit fram till att en viss påverkan följer av nivåerna på priset av mat i Egypten. Detta baseras återigen på den information jag funnit om de händelser som skett i under den senare hälften av 1900-talet samt början på 2000-talet.